Idag gjorde jag om mitt vardagsrum till en danssal, bort med mattan och fram med spegeln. Det var ett bra tag sen jag koreograferade, ett bra tag sen jag dansade över huvudtaget. Glädje. Det är det jag känner när jag dansar. FAN att jag har slösat bort flera år på att inte dansa. Men det är inget jag kan göra åt saken nu, nu kan jag bara se till att jag får in dansen i mitt liv igen. Bästa hobbyn. Nån i Västerås som vet nå bra klasser man kan ta?
Har anmält mig till Poledance-kursen idag. Ska bli riktigt kul. Jag är taggad, ser det som en utmaning att lära mig något nytt. Något som kanske kan leda till en ny favorit-hobby!
I torsdags kom vi äntligen iväg på Poledance, jag och Elin! Det var riktigt skoj, så jag tror vi ska anmäla oss till en kurs:)
I fredags åkte jag till min älskling i Kramfors. Först tåg till Sala. Sen tåg från Sala till Uppsala. Sen tåg från Uppsala till Sundsvall. Sen en långtråkig bussfärd från Sundsvall till Kramfors. Så varför befinner han sig i den hålan? Jo, han gör en musikal där uppe och repar 6 dar i veckan, så vill man träffa sin prins är det bara att sätta sig på tåget. Tågen. Och bussen. Helgen var underbar. Som alltid när vi ses. Tiden går för fort bara, swisch så är det söndag och hemresa. Denna gång - Buss till Härnösand - buss till Sundsvall - tåg till Uppsala - buss till Västerås. 7h tog hemfärden, snacka om söndags-ångest när jag hade den resan framför mig, jag visste att jag hade 11 dagars jobb i sträck som väntade den kommande veckan och jag lämnade den person som jag allra helst vill spendera min tid med. Inget roligt alls.
"Men det går så bra så"!
Har ni sett Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst"? Vi såg den i helgen, hon är rätt så rolig faktiskt! Finns att kika på på svtplay.
Har en jobbig jobbvecka framför mig. Ska som sagt jobba 11 dagar, eller om det t o m var 12 dagar i sträck, då jag bytt bort o flyttat runt bland mina jobbhelger. Men det är bara att bita ihop. "Det går så bra så".
Har vart väldigt, väldigt extremt lat på min fritid den senaste tiden. Jag som aldrig hade nån fritid förut. Nu följer jag varenda tv-såpa som går att se på tv och jag är väldigt uttråkad om kvällarna. Men NU äntligen ska jag komma tillbaka till där jag var förrut. Tränings-Jossan. Dels ska jag börja i Poledance som jag skrev tidigare. Sen ska jag vara med i ett dansprojekt nu i vinter. Som jag har saknat dansen men inte fått tummen ur riktigt! Nu jäklar ska jag komma igång med det igen, d ska bli skitskoj!
Hittade ingen passande bild alls, så bjuder på denna. Jag och syster :)
Idag ska jag prova poledance! Ska vara sjukt bra träning! Verkar skitskoj också! Har fått med mig Elin från jobbet, så vi kommer nog underhålla varann rätt så bra på kvällens nybörjar pass ;)
Usch vilken äcklig dröm jag hade inatt. Den var så verklig så jag knappt vet om det var en dröm eller om det var på riktigt.
En dröm där jag var halvt vaken i. Det var så verkligt så jag höll på att ringa hit min pappa. Jag var helt kallsvettig, hela jag var blöt, vilken panik!
Jag trodde att någon hade en nyckelkopia till min lgh. Jag hörde hur nyckeln sattes in i mitt lås och vreds om. Eftersom jag har en säkerhetskedja hörde jag hur det tog stopp. Dörren stängdes igen och brevinkastet öppnades och jag hörde massa röster. Jag kikade ut i hallen och såg att det lyste med ficklampor från inkastet. Jag låtsades att jag inte var hemma. Var knäpptyst och livrädd. Hur gör jag detta? Jag måste ta mig ut på balkongen för att kunna smita iväg. Jag tänkte flera ggr är det här på riktigt eller drömmer jag? men konstaterade att jag var vaken. När jag skulle resa mig upp från sängen var allt snurrigt och jag hade världens huvudvärk, som att jag blivit drogad. Jag kunde knappt röra mig, fick hasa mig ur sängen ner på golvet. Benen bar inte. Jag kunde inte prata. Jag hörde en tjejröst starkt hela tiden. Det var som att hon hade bott här tidigare, att det var "hennes" ställe. Efter ett långt tag, av mkt oro o rädsla blev det tyst.
Ännu en gång tänkte jag, händer detta på riktigt eller är det en dröm? Det är då jag måste vaknat på riktigt, för denna gången när jag klev upp kunde jag gå. Jag öppnade dörren till hallen (livrädd). Ytterdörren var stängd, låst och hade kedjan kvar. Jag hämtade datorn i vardagsrummet och tände lampan i sovrummet, och stängde in mig i sovrummet. Jag var vaken. Vågade inte somna om. Var fortfarande chockad över det som jag hade vart med om. Kunde inte riktigt släppa det. även fast det var en dröm. Var det verkligen en dröm?
Vid 05.00, efter lite över 1h framför webb-tvn vågade jag blunda igen. Jag somnade.
Idag har jag en sån där riktigt tråkig dag. Jag känner mig bara ensam och lite deppig. Har kommit in i den där tråkiga vardagen. Jag går upp på morgonen, svintrött, tar en morgonpromenad till jobbet. Jobbar hela dagen, det enda jag kan tänka på under hela dagen är att få komma hem till soffan och bara få vila. När dagen är slut promenerar jag hem. Det finns disk i diskhon som borde diskas upp. Det finns ingen mat i varken frys el kylskåp, därav knäckemacka med salami två middagar i rad. Borde diska. Borde handla. Orkar jag det? Nej.
Vad gör jag? Sätter mig i soffan som ett jävla fetto och tycker synd om mig själv. Tittar på tv och äter glass. Vilket leder till ångest. Jag känner mig ensam och uttråkad. Men orkar inte hitta på något. Jag saknar dig. Men kan inte göra något åt saken. Allt är bara jobbigt och tråkigt just nu. Antar att man får ha sånna här dagar också. Imorgon kanske det känns bättre.
Något som får mig att må bra är musik. Har tittat lite på Idol och fått en favorit. Moa Lignell. Vilken stjärna. Den här låten har hon skrivit själv och jag fullkomligt älskar den.
Hade en underbar helg i Kramfors i alla fall. Här är en bild från vackra Högakustenbron.
Nu blir det ett glas juice innan läggdags. Bravo. En av de få sakerna jag har i mitt ekande kylskåp.
Puss och godnatt. Imorn är en bättre dag. En dag närmare helgen.
